D-taktsvingar CD-r 2008:

Doomsday Mag
D-taktsvingar bjuder på 10 låtar var av 5 är nya och resten är gamla (inspelade 2004 & 2006, och tidigare utgivna). Måste säga att de nya håller högre klass än de tidigare, det är lätt att gilla titelspåret, D-taktsvingar, och Rammad av Rännstenen (där det sjungs om nån kvarting som sveps på Kortedala Torg = automatiska pluspoäng i min bok). Musikaliskt härjar de i samma kvarter på Hisingen som vanligt, d.v.s. ganska snabb och intensiv (och vanlig) svensk råpunk, men soundet är för mig mer tilltalande än på deras tidigare släpp. Gött med lite solon och back-ups från Nödslakt också. Materialet från spliten med Aktiv Dödshjälp är också reko men det nya är att föredra. Favvolåtarna är helt klart Rammad av Rännstenen och Hjärntvätta Dig Själv (refrängen speciellt). Som avslutning bjuds man på en svensk version av Doom’s gamla örhänge After the Bomb. Slaktattack avancerar.
Andreas Hedberg

Cow Magazine
Tio låtar gammalt och nytt från gossarna i Slaktattack, man tackar. En alldeles lagom längd på en ny skiva för den här musikstilen vill jag säga. Lätt att man tröttnar annars. Slaktattack är varken originella eller nyskapande, men visst, jag gillar dem ändå skarpt. Precis som kollegorna i Irritation har man en chans att höra texterna och det premieras verkligen. Annars är det ett skönt driv i de fem nya låtarna och det märks att det ligger en hel del rutin bakom låtskrivandet. Det är d-takt stöpt i samma form som många andra band, det känns som om jag hört de här låtarna hundra gånger förut, men de har ändå lyckats skapa en bra personlighet i sin musik. De har både energin och drivet och gör bra låtar. Bäst är de fem nya låtarna, men även de som tidigare gavs ut på spliten med aktiv Dödshjälp kommer inte långt bakom. Grymt med körerna från tjejerna i Nödslakt, särskilt på ”Rammad Av Rännstenen” som förmodligen är bäst på hela skivan. Skulle vilja se en fet samlingsskiva med allt de gjort, med en fet lyxig booklet och allt, då skulle jag kunna ta till mig allt de gjort under åren och även kunna ha den som soundtrack på någon halvseriös balkongfylla med någon polare i sommar.
Ted Dawidson

Södra Promenaden
Pissarg punkrock
Slaktattack presenterar fem nya låtar på "D-taktsvingar". Och det rör sig om fet råpunk som påminner om tidiga Svart Snö på mäskparty med No Security . Det är pissarga inspelningar med två fingrar i luften. Det är "Låt den svenska flaggan brinna" för 2000-talet. Allra hårdast är "Rammad Av Rännstenen" där Nödslakt hjälper till i refrängen. Otroligt bra.
Mikael Sörling

Skrutt (Betyg: 7/10)
Jag kommer ihåg hur chockad jag blev första gången jag hörde Discharge och hur snabbt de spelade. Numera är man van vid den typen av musik och Slaktattack har fört den vidare och en del av låtarna på den här skivan är riktigt bra. Helst de två inledande låtarna på den här skivan som är riktiga d-takts klassiker tycker jag redan man kan höra. Goa låttitlar som "Rammad Av Rännstenen", "När Hatet Är Totalt", "Det Kollektiva Helvetet" osv och ni förstår att det inte är sådär jättemuntra saker det handlar om när den här gruppen sjunger ut.

I remember how chocked I was when I the first time heard Discharge and how fast they played. Nowadays you're used to this sort of music and Slackattack have taken it longer and some of the songs on this record is really good. And ther two introsongs on this record is really two d-tact-classics and that can you already hear. Good songtitles like som "Rammad Av Rännstenen", "När Hatet Är Totalt", "Det Kollektiva Helvetet" and so on and you can understand that it's not the ususal love things which is the thing for this group when they sing out.
Peter Thorsson

Attack!Fanzine
Slaktattack have decided to give us a little update on what they're up to with this CD-R. Five new tracks, four older ones (2004-2006) they deem decent enough to still play live, and a cover of Doom's "After the bomb" (2007) with Swedish lyrics and renamed "Ännu en bomb". The older tracks are taken from their CD "Kontaminerad" and the split 7" with Aktiv Dödshjälp. Their choice of including and/or playing these particular songs live is not something I'm gonna hold against them as they all reach a good level of quality. There are times when I get strong Svart Snö vibes, and other times when it's more standard and straight forward Discharge inspired råpunk - none of the two being reasons for any complaints on my behalf, even though I might prefer it when it's not too standard in this case. In other words, the newer tracks are the better ones, and that's all as it should be. When I compare a track from 2004 with one from 2008 I can't say there's a huge difference, but enough to notice the developments they've made to their sound while maintaining the same basic ingredients which is raw punk and aggression. On some of the news tracks they've gotten help with the vocals from some Nödslakt members, and this is really something I like as it bring another level of intensity to already intense songs.
Krogh

Hard Rock Info
It was a while since I heard anything from these Swedish crust punks, but here's a new 10-track demo with old and new songs, and that explains why the sound quality isn’t the same on all songs. Pretty original to entitle it "D-taktsvingar" (D-beat Wings), but what is that? HaHa! The artwork wasn’t that original though - the back of leather jacket full of rivets. But on the other hand, that always work. My band ABNORM isn’t that original either when it comes to artwork. The lyrics are about the usual crust subjects, like shit in society and war, but there's also some other stuff. They got a couple of shrewd lyrics, so it's not the usual "bombs are falling, people are dying, why, why?!". SLAKTATTACK have been around for a couple of years now, and I really like what they're doing, so this is definitely worth checking out if you're into Swedish d-beat crust punk! They also get some help with background vocals from some members of a other band in the same genre, NÖDSLAKT, and that's another band I really can recommend you to check out!
Jimmy Blom

Delirium Tremens (Betyg: 4/5)
Kanonskivorna avlöser varandra i vår. Från Götet kommer detta mangelband. Denna skiva innehåller 10 låtar, där hälften är nya låtar dom gamla låtarna - två från 04 och 06 och en från 07 har dom tagit med för att dom fortfarande spelar dom låtarna live. Det här är en alldeles lagom lång skiva ,tio låtar där dom flesta är under en och en halv minut långa. På dom nya låtarna har dom fått hjälp i kören av Dalslands stoltheter Nödslakt, och det gjorde inte låtarna sämre. Bäst gillade jag Rammad av rännstenen, Deras system och Hjärntvätta dig själv och det var svårt att ta ut några favoritlåtar eftersom alla låtarna var bra. Konstigt nog gillade jag dom långa låtarna bäst!!! Kämpa på gubbar. Rikta in öronen till deras myspacesida.
Marko Orava

Split-7" med Aktiv Dödshjälp 2006:

Hard Rock Info
This EP should have been out already a year ago or something like that,but now it's finally here! It's damned good Swedish HC/crust/punk from both bands, and I have nothing to complain about. SLAKTATTACK might be a little better than AKTIV DÖDSHJÄLP, feels like SLAKTATTACK are easier to swallow for some reason (and I actually already had their songs). Definetely worth checking out for all you crust punks out there!
Jimpa Blom

Skrutt
Börjar med en låt som heter Jag välkomnar slutet…Aktiv Dödshjälp är tuffa och arga precis som sina kollegor i Slaktattack. Aktiv Dödshjälp är riktigt tuffa och arga och det känns bra såhär på eftermiddagen eftersom jag har haft det jobbigt och man bara vill slå eller banka huvudet i väggen. 4 låtar av ilska tillsammans med 6 låtar av det samma med Slaktattack. Jag gillar nog Slaktattack lite bättre men för de flesta är det nog hugget som stucket vilket som är bäst.

Starts out with a song which is called Jag välkomnar slutet(I welcome the end)…. Aktiv Dödshjälp is tough and nagry as their colleagues in Slaktattack. Aktiv Dödshjälp is really tough and angry and it feels really good this one because I have had it really working day and I only wants to hit my head against the wall . 4 songs of anger together with 6 songs of the same with Slaktattack. I like Slaktattack a little bit more but for most people it doesn´t matter which group they listens to and which is the best one.
Peter Thorsson

Vampire Magazine
The label ’Evigt Lidande Productions’, which had also provided the world with the great grindcoreband Splitter, have now unleashed a 7” single proving punk’s not dead in Sweden. ”Aktiv Dödshjälp” (meaning Euthanasia) is a furious Swedish crossover combo which in their case is a mixture of death metal, hardcore and very typical Swedish screaming grunts. The band delivers 3 crossover songs just exceeding two minutes each which have some good (deathmetal) riffs (’Misstro’) and a great pace. The band finish their set with the very Repulsion/Napalm Death/Agathocles orientated 34 second tune ’Pikkulepiä’.
”Slaktattack” are a crustcore/punk band who are very - and I mean VERY - fond of Discharge, Kaaos and AntiCimex. The vocals are not too extreme and therefor very old school. The song ’Materiell Tristess’ really stands out here due to the - for crustcore standards - interesting guitar interaction. An interesting release by two new energetic bands proving Sweden still harbours quality in all metal (and punk) genres. So all you underground punk/grind/crust festival booking agencies: here are two new names for ya!
Isaak

FishComCollective
Crustcore bands Aktiv Dödshjälp and Slackattack combine forces on their first official, non-demo release. AD starts off with a few tracks, and is able to convey both the aggressive nature of the whole and the catchy groove of the rhythms through their thick, crispy sound. Even the melodic lines in “Misstro” have a full impact, for being in a fuzzy and harsh production. Convincing songs, to say the least.
Slaktattack follows, with six one-minute songs. While having the same basic drive as AD, there are a few differences as well: the vocals are more ‘clean’ (i.e. yelled instead of screamed), and the production is a tad more polished as well, but because of that, also less brutal and grasping. Both bands are at about the same level of songwriting, but there’s that touch of heaviness lacking with Slacktattack, that makes AD so powerful. Ofcourse, if you prefer groove over brutality, you might as well favor Slacktattack more. In any case, both bands know what they’re doing, so decent crustcore is what you’ll get.
Göran

Doomsday Mag.
Inledande ”Jag välkomnar slutet” med Aktiv Dödshjälp låter jävligt mycket kepsmetal, ja ni vet hardcoreinfluerad metal. Tuffheten övergår efter ett tag till ett lite rensigare parti, med det här är alldeles för mycket ”mosh” för min smak. Nästkommande ”tungsinnets träl” inleds med spinnriff och grind men störs snart av hardcore-riffande och tuggande gitarrer. Samma sak i nästa låt, blackig spinnslinga som övergår till mosh som övergår till emocrust, som övergår till spinn och så vidare. Sista låten är en grindbit av det rensigare slaget som lyfter Aktiv Dödshjälp ett par snäpp men på det stora hela är jag inte speciellt imponerad.
Slaktattak har äntligen fått ett ljud som är värt att prata om. Tycker att sången påminner lite om en Cal-influerad Fabbe från Svart Snö, vilket är ett plus. Annars är det fartig råpunk med feta gitarrer och en hel del bekanta riff (Inledande riffet i Evigt Lidande låter extremt bekant men jag kommer inte på vart ifrån det är). Det som glädjer mig extra mycket är att det är en hel del spinnbas i bästa Rövsvett-tradition, det hör ju inte till vanligheterna direkt, mer sånt. Slaktattak kör 90-tals soundet och lyckas bra denna gång, det här är lätt det bästa och mest välljudande de gjort. Medlem från At the Gates?, är det inte så!? Åh spinnbas åh…
Andreas Hedberg

Metal Heart
» Tvåhövdad och koncis crustmassaker «
I takt med att musik utvecklas ter det sig allt oftare naturligt att låta disparata stilyttringar mötas någonstans på vägen. För att göra en distinktion är inte längre punk och hårdrock två åtskilda företeelser (givetvis har det inte alltid varit det tidigare heller). Släng ett öra på Skitsystems senaste fullängdare Stigmata och ni bör förstå vart jag vill komma. Det är ett band som tveklöst har rötterna i punken, men som till dags dato hämtar sin inspiration minst lika mycket från metalscenen. Det norrländska kollektivet Totalt Jävla Mörker är ett annat exempel på dylik genreupplösning. Och om man vänder på steken och ser det hela ur ett omvänt perspektiv kan den norska black metal-pionjären Darkthrones senaste fullängdsverk The Cult Is Alive nämnas: ett black metal-gäng i grunden som på aktuella alster låter mer punk, eller för den delen rock'n'roll, än metal.
Nu kan Aktiv Dödshjälp, bildat i januari 2004, adderas till den listan. Med basen rotad i punkscenen värker duon, vars medlemmar huserar i Finspång och Lund, fram stenhård crust som i själva verket är mer metal än punk. Likheterna med ovannämnda svenska band är stundom påtaglig, men i manglet går det även att skönja såväl Kontrovers som Finspångs forna storhet Edge Of Sanity. Slingorna i utmärkta ”Misstro” är faktiskt något som den svenska dödslegendaren skulle kunna ha knåpat ihop en gång i tiden.
På den andra sidan av denna sjutummare – själv får jag dock nöja mig med att lyssna på cd-r-utgåvan eftersom utgivningen av vinylformatet blivit försenat – återfinns sex spår med den Göteborgsbaserade sextetten Slaktattack. Detta manskap har valt att, till skillnad från Aktiv Dödshjälp, så gott som helt och hållet exkludera metalinfluenser. Detta är helt enkelt crustpunk i samma skola som Anatomi-71 och Diskonto. Inga krusiduller, ingen påtaglig originalitet, bara ren och skär argsint, svensksjungen råpunk. Vissa kanske lär höja ett ögonbryn eller två åt att jag tilldelar ett så pass högt betyg som åtta till en split-skiva, men faktum är att det inte finns något negativt med denna utgåva. Fjorton minuter är precis lagom mycket utrymme för två band av det här slaget, och därmed kan ni glömma uttrycket mer musik för pengarna; addera i stället klyschan less is more. Dessutom anser jag att dessa två grupper kompletterar varandra perfekt, de är inte för olika för att kännas malplacerade bredvid varandra, men inte heller alltför likriktade för att resultatet ska kännas enahanda. Värt som fan.
Björn Boman

Brutalism
This split is supposed to come out as a 7" vinyl disc but it has been delayed. In the meantime I listened to a CDr with these two crustcore bands from Sweden. Aktiv Dodshjalp (Euthanesia) was founded in 2004 and 2 weeks later they already recorded a 6 track demo. After another demo in 2005 now realing their side of this split. 4 Tracks that are filled with anger, fury and frustration. Lyrics are shouted out raw and in their native language. Songs clocking around 2 mins and in high tempo with minor breakdowns. Guitarriffs are melody raging with no leads but the vocals are in front the most.
Slaktattack is also from Sweden and is on the B-side. The band exists 2 years more and also released some demos. In 2005 they recorded 10 new songs and 6 of them you can listen to. 3 Guitarmembers is a bit too much otherwise the riffs and leads should be more awesome. Slakattack is a bit more punk orientated with hardcore edges. Less raw vocals also in high tempo. This split is for the fans in the first place and you decide yourself by listening to the MP3s.
Twan

Minacious WebZine
This is one of the few times in my life that I have had to review a crust bands, and this is a genre that I know very little about. I can honestly say that I have only clear sonic memories of listening to crust a few times, and the band that has been playing then have always been Skitsystem. And I must say that the opening band on this EP Aktiv dödshjälp reminds me of said band, but not to the extent that I can claim that they are clones of the band, nor meek carbon copies, they have a voice of their own. Great screamer that vomits out lyrics about the everyday misery. Interesting stuff, aggressive, hate filled and full of angst and despise.
Then after four short tracks (hey, they are crust and they are supposed to fit on a 7") I get hit in the face by another fist of aggression. But this time the is more punk. This is really raw shit, fast, intense and aggressive, unfortunately I know less about this music then I know about crust (how that could happen I have no idea) but if you like raw and intense punk with shrieked vocals and great riffing this will most likely tickle your fancy. And if you want to know how to pronounce the labels name put on track 6 "Evigt lidande" and listen to the "chorus". I have to admit that this is not my preferred genres but the sheer aggression and brutality makes this really enjoyable, but I think this is more for the punk/crust crowd then for the Metalheads.
Mordant

Rise and Subvert Webzine
After 2 demos from Aktiv Dödshjälp they are now finally on vinyl. One thing that struk me is that they have crossed the line from playing hardcore with metal influences to a metalband with hardcore influences. Not that it's a bad thing though since they are doing it very good. But it tend to be alittle too much at some points. The intro to "Jag välkomnar slutet" however is fucking great and a totally brilliant way to introduce the listener to this split 7". One of the positive things with Aktiv Dödshjälp is the diversity of influences through the songs which makes it alot more interesting to listen to. Among the influences you will find a grinding inferno in "Tungsinnets träl", a pure deathmetal-soaked crustcore track in "Misstro" and last but not least a chaotic grindsong in finnish ("Pikkulepiä").
Slaktattack on the other hand was new to me and they really surprised me. I thought that this kind of hardcore punk was forgotten a long time ago and that we had seen the end of new bands in this genre. For all the fans of good old scandinavian hardcore, you're in for a treat. Slaktattack delivers 6 tracks of raging, in-your-face hardcore punk and I know that this 7" inch will do alot of time in my stereo.
Sonny

"Kontaminerad" CD-r 2004:

Cara a cara
Formed in February 2002 in Gothenburg, Sweden, Slaktattack ?Slaughterattack? was born to play raw heavy punk music. With Swedish lyrics that surely belong to anarcho and political minds, ‘Kontaminerad’ unleashes seven songs for the ones that like their crustcore with no melodies. Only relentless speed and a crude in-your-face sound is all a band like Slaktattack needs to carry out its ideas. If you’re into labels like Hardcore Holocaust, Havoc and Prang, kick-ass zines like Gothenburg’s Attack Fanzine and bands in the vein of Amebix, Ausgebombt, Born Dead Icons and Massgrav, then I am pretty sure that this massive fast unit will be your coup of tea!
Cristian Araya García

Close-Up Magazine (Betyg: 7/10)
SLAKTATTACK missar numrets guldpokal med en hårsmån, men det är inget att hänga läpp över. Medlemmarna har all anledning att skryta över "Kontaminerad" (VII/cd/7) och dess vältrimmade hardcoreattack. Enligt gruppens hemsida är det enda de vill att "veva mangla och rensa och är det någon förutom vi själv som orkar lyssna på skiten, då är vi nöjda". Larm spisar mer än gärna den här kryddstarka grytan, tillagad av gamla hetsiga ingredienser som SVART SNÖ, TOTALITÄR, RÖVSVETT och AVSKUM.
Christoffer Jonsson

Delerium Tremens (Betyg: 3/5)
Det här Göteborgsbandet spelar råpunk i klassisk anda, precis som det ska låta med korta och snabba låtar. Jag tycker att råpunk låter jävligt bra när man sjunger det på svenska vilket den här sångaren gör mycket bra. Skivan innehåller 7 låtar på 10 minuter. Bäst gillade jag låten "lögnernas land". Dom här lär ni höra mer av i framtiden. Släppt på Spikrecords (eget bolag?? =bra initiativ).
Marko Orava

Doomsday Mag
Slaktattackerna är tillbaka med 7 fräscha låtar råpunksmangel som sneglar åt samma håll som Cimex och Discharge. Det låter dock inte som de flesta andra band som influerats av ovan nämnda, utan Slaktattack låter som en hel del råpunk-gäng gjorde på 90-talet. Tyvärr så har den här inspelningen drabbats av en riktigt jobbig ljudbild (speciellt när det solas, det skär i skallen på mig) vilket gör att jag inte uppskattar det lika mycket som jag förmodligen gjort om det hade varit en mindre irriterande produktion. Sedan förra inspelningen har de inte bara slutat med de rena (med ack så charmiga) stölderna utan Yxan har även bestämt sig för ett sätt att vråla på och det tackar vi för. Gillar speciellt ”Lögnernas Land” och Svart Snö-doftande ”medborgarrätt”, men vad är det för mongoloid som är med och sjunger på refrängen?! Resten av materialet är väl gött men det är ingenting som jag lägger på minnet. Kunde varit bättre men fortfarande helt ok.
Andreas Hedberg

Dödscell (Betyg: G-)
Andra demon från detta Göteborgsband ska enligt bandet själva vara bättre och mer genomarbetat än det första. Jag kan inte gå i god för detta, då jag aldrig hört det här bandet förr, men visst fan låter det här helt ok. Slaktattack lirar käng i den enklare skolan, med en del ”utsvävningar”. Jag tycker bandet är som bäst när de bara manglar rätt av, ibland vill de trixa till det för mycket. Mera mangel, mindre meck så blir nog det här skitbra.
Mattias Johansson

Fishzine
Sju låtar råpunk brukar få mig att ge upp ganska snabbt och historien upprepar sig även denna gång. Råpunk är helt enkelt den subgenre inom punken jag har absolut svårast för och det finns inget Slaktattack kan göra för att ändra på det. Med det sagt kan jag ändå säga att Slaktattack inte är sämre än något annat i den genren, snarare tvärtom. Det är bra tempo som faktiskt varieras och inspelningen är inte sådär sunkig som det brukar vara, även om det finns en del att önska. Men som sagt, trots att de kvalitetsmässigt är bättre än så gott som alla råpunkdemos jag hört det senaste året går de bort.
Marcus Källman

Hardrock info
7 songs in a little more than 10 minutes - Punk as fuck! Another demo with these Crust Punks from Gothenburg, Sweden, and it sound really good! But I diden't expect anything else. This is the way I want my Crust Punk to be, straight forward and no shit! All songs are great, but "Verklighetens Soldater" (Soliders Of Reality) and "Medborgarrätt" (Civil Rights or something like that) are extra good. Fuck, give me more!
Jimpa Blom

My Last Chapter (Betyg: 7.5/10)
This demo is a huge step forward for Slaktattack (for you non-Swedes. This is kind of an interesting name for a band - Slaughter Attack. Hmm...). Well, as I said a huge step forward. The songs are a lot better than on the previous demo Lagen Om Alltings Jävlighet - much better drumming and riffing. Some songs are actually really high quality, like Verklighetens Soldater that also has excellent solos in it. And for that song the vocals fit perfectly, but otherwise the vocals can become a bit bland. I actually find the vocals to kick mayor ass, but it needs a bit more variation, or better (and more) back up vocals, 'cause the back up right now kinda sick. All solos fit just perfectly, and really enhances the feeling the music creates. With this demo I think Slaktattack has found their style, this is how they should sound. And after this demo they would surely be ready for a record debut - just a bit fine-tuning and better sound, and you would have perfect material for a 7". You get seven songs of kick-ass hardcorecrust in the old school of Swedish classics (no need for name dropping, you know what I'm talking about). The last song actually reminds me a lot of M:Pati, and that's not a name to frown upon for influences. It really grows on you, and I like it better with each listening.
Kristoffer Persson

Noirozine (Betyg: 4/5)
När jag först satte i denna prima punkpärla slogs jag av hur pass mycket tid Slakattack verkar ha spenderat i replokalen sedan förra inspelningen ”Lagen om alltings jävlighet”. Det är på Kontaminerad” ett betydligt tightare band och inte minst bättre låtar, även om jag gillade föregångaren skarpt och då främst ”Totalt jävla mörker”. Men här har både tempo och kvalité skruvats upp ytterliggare. Inledningen ”Råhypnol” är perfekt om man vill spöa våldtäktsmän och fortsättningen ”Lögnernas land” en tämligen klassisk känga till det stora landet i väst, ”Sista spiken (Monroedoktrinen)” får lyssnas till i något sånär samma riktning. ”Medborgarrätt” är en klassisk inhemsk fattig/rik-punkdänga och förbannat jävla bra rent ut sagt, då tänker jag framförallt på vevandet i musiken. Avslutningen ”Ändstation Helvetet” är allt annat än optimistisk, det går helt enkelt åt helvete och Du ska med. Slaktattack bjuder på ”Kontaminerad” på förbannat bra och välspelad råpunk, allt låter som det ska – se till att skaffa!
Kim Alm

Shakin Street (Betyg: 4/5)
Göteborgsbaserade kängbandet Slaktattack levererar här sju napalminsvepta, raka jävlar dödsspår som manglar ner det mesta annat man hört. Första gången jag lite halvt oengagerat lyssnade på den fastnade jag inte alls, kängpunk tillhör ju inte min favoritkategori. Nu har den dock spisats ganska flitigt här hemma, och helt plötsligt framstår den som mer och mer genial. Musiken framförs av världens kanske främsta virtuoser, och sopranen Styxans dödsskri är som körsbäret på tårtan till de sju vackra kompositionerna. Även texterna är precis som allt annat här jävligt raka och klockrena, inte sådär arty farty-invecklade. Favoritbitarna här blir de tre sista, ”Medborgarrätt”, ”8 Om Dan” och ”Ändstation Helvetet”. Äh, köp helt enkelt! Om du inte vill vakna upp med ett pärlhalsband i gaypride-färger i din säng vill säga…
Staffan Ekman

Skrutt (Betyg: 8/10)
Slaktattack är bra, riktigt bra. Råpunk i sann Discharge-anda och med en sång som hörs. Texter som får mig att tänka tillbaks till den tid när punken kändes farlig och inte som nu är var mans egendom på någon Absolute Music skiva. 7 låtar som verkligen kör över oss men ändå på ett sätt som känns melodiöst hur konstig det än låter. Nu när Skitsystem har blivit av med Tompa så ser detta band ut att bli det bästa i den här stan i genren kängpunk.

Slaktattack is good, really good. Rawpunk in true Discharge.spirit and with a vocals which you can hear. Lyrics which makes me think back on the time when punk was feeling dangerous and not as now is every mans music on some Absolute Music record. 7 songs which really drives us over but it´s in a way which feels melodic how peculiar it sounds. Now when Skitsystem have been left by Tompa this band seems to be the best in this town in this style.
Peter Thorsson